Trots hud och tårar blir man inte berörd

Henrik Ibsen låter nästan alltid en strid flod av sexualitet rinna genom/under sina pjäser, ofta symboliserad av just vatten – ibland dold, ofta mycket tydlig. Hav, forsar, sjöar. Det är en obeveklig kraft, gärna buren av kvinnor, den drabbar ofta barn. ”Lille